Ögonblick som vilar i huvudet
sex ögonblick jag minns..
– Thailand 2010, helvetesbuss/båtresan till ett underbart koh phangan. Samt vår fina rosa dagbok som vi noterade alla minnen i.
– ute hos Emelie med Jos och tjejerna försökte skrämma mig genom att ställa sig i en för trång garderob. skrattet som aldrig tog slut.
– i bilen på väg mot Öland. Jossan vaknar till från baksätet och påstår sig inte känna igen vattnet på höger sida. Samtliga skrattar och påpekar att hon bara är trött. Inser sedan att vi åkt två timmar åt fel håll och är nu i Gränna.
– första gången i Bangkok med familjen och vi åkte tuc tuc. Pappas min under resan som var en blandning mellan vettskrämd och ilska över hur han kunde låta sig luras att åka en sådant farligt transportmedel.
– på soap bar, ståendes vid baren med mina favoittjejer och sista låten ”i believe” spelas. Kärleken var allaround. Trodde det ögonblicket aldrig skulle ta slut.
– när min bror lurade mig med att säga att mina föräldrar skulle packa ner mig i en låda och skicka mig till Afrika.
/S





