Just nu vill jag bara dö. Så jävla svår tenta som väntar att man hellre vill hänga sig innan dagens slut. Alltså jag tänkte att äntligen på lördag är de färdigt men jag kommer inte klara tentan så är långt ifrån färdig..och konsekvenserna den tar med sig får mig att vilja dö ännu mera. Varför är detta så svårt? Varför går det inte in i min hjärna?
Är jag efterbliven? Kanske.
Så måste de vara.
Riktigt jävla jobbig vecka det här. Och de är bara tisdag…
/S
Första gången på länge jag åker förbi denna kända plats. Alla gånger innan har jag omedvetet hamnat i obalans så fort jag förstod att denna plats förknippades med dig.
Idag åker jag förbi. Noterar platsen och tar det djupaste andetaget på länge.
Jag är över. Helt färdig och mår som en kung om man jämför med tidigare.
Dödens tenta på lördag. Måste måste måste klara den. Har pluggat med två från gruppen idag och vi alla tre hade smått panik och då kan dom ändå mer än mig. Känns mindre kul.
Men denna tenta är verkligen sjukt viktig så måste lägga hundra procent fokus på den. Nästan bra att jag är så förkyld att träningen får vänta. Annars hade jag gärna spenderat flertalet timmar på gymmet varje dag.
Ska be till alla gudar att jag klarar denna tenta!!!
/S
Och när jag förstår så gör det ont. Blir kall i hela kroppen men ändå svettas jag. Episoderna spelas om och om i mitt huvud. Leendet och de raka tänderna är inte lägre verklighet. De är en illusion av perfektion.
Och det gör ont att ha varit så nära. Att ha känt något som aldrig förut varit aktuellt. Och de gör ännu mera ont att det finns hopp och längtan. Det omöjliga kan bli möjligt men det kräver för mycket energi.
Belöningen kommer att vara i tusenfald och lyckan förevig. Det är som en dröm eller en saga. Där allt får sitt lyckliga slut och där vi ska bevisa att föralltid är ett koncept värt att tro på.
Men som i alla sagor dröjer det lång tid och många uppförsbackar innan man är där.
Uppförsbackar jag inte vet om jag klarar mig igenom..
/S
Parans födelsedag idag. Är förkyld och ont i halsen men idag skall de firas. Vi har precis kommit hem från la terazza som är en vacker restaurang ut mot havet. Vi båda åt pasta idag och njöt av vädret. Senare möter vi crewet som jobbar på hotellet igen för att fira med stil. Lär bli riktigt skoj och hoppas att sjukdomen är väck imorgon. Samt att solen kikar fram.
Tiden här på Mallis har gått så fort och imorgon är vår sista hela dag här så hoppas verkligen på sol och att dagen går långsamt. Samtidigt som en viss längtan till rutiner, gym, vanlig mat och vänner är befintlig så är det verkligen ångest att komma hem.
Nu ska vi korka upp och köra!!!! Förresten var de jävligt konstigt att de stod en champagne flaska på bordet idag när vi kom upp från poolområdet… Ingen vet var den kommer ifrån så vi ringde receptionen men de visste inte heller..! Mysteriet med den fortsätter senare..dock lär vi knäcka den ikväll med tanke på firandet och så. Bra timing må jag säga!
/S
bysarvin 