en frodig kvinna helt enkelt

Plugg på studentpalatset igår med fina Bettan. Åkte hem vid 17-rycket och åt middag. Började vela inför kvällen. Var sugen på något kul men ändå extremt trött. Åkte till Josephine och Miguel. Drack vin och drinkar. Åkte mot hotellet. Dansade och hade för första gången på länge riktigt kul på dansgolvet. Kroppen kunde inte stå still.
Vidare till Soap när de var som bäst. Det är inte detsamma som förut och alla vi känner har gått vidare vilket överger den där familjekänslan vi alltid haft där.

Var hemma 04:00. Skulle få prata med min fina men somnade med telefonen i handen och på ljudlös.

Sitter och pluggar nu, har huvudvärk och trött. Sugen på pizza också.

Längtar efter att får träna igen, kanske går en promenad sen ialf.

/S

Vaknat efter 12 timmars sömn. Hade säkert kunnat sova tolv till. Gårdagens hemresa var jävligt lång, för att vara exakt från dörr till dörr kanske 17 timmar. Jag har rest längre en gång innan men den var hälften så jobbig. Orkar inte ens dra den för vill lägga det bakom mig för nu är vi äntligen hemma.

Är fortfarande så trött att ögonen är vidöppna men jag har längtat så fruktansvärt till mitt andra hem – gymmet att jag snart ska kliva upp och få göra det jag älskar. Har glömt mina rutiner och glömt bort mina viktiga mål.

Det kommer säkert bli svårare än tänkt att återgå till mitt normala jag. Men jag har satt en deadline på två veckor.

Äta rätt, träna hårt och ta vara på tiden.

Frukost de senaste tre veckorna har bestått av vitt bröd och marmelad. Idag blir det ägg på knäckebröd. Yummi in my tummi.

Längtar efter mina fina..!

Om trettio minuter lyfter planet. Det är första augusti om några sekunder och barnen i gate:n skriker som aldrig förr. Jag bara vet att detta kommer bli en jobbig jävla resa så är glad att jag har musik med mig så jag kan koppla bort omvärlden.

Kan inte riktigt förhålla mig till denna resa. Vad känner jag. Lycka och sorg på samma gång. Men här finns ingen återvändo så nu får man göra de bästa av situationen.

Jag kan inte hjälpa att ha mina tankar någon annanstans än här. Långt bort i ett annat land.

Men jag vet att när jag väl är hemma så har halva tiden gått. Det gör mig ändå lycklig på något vis.!

/S