en frodig kvinna helt enkelt

Vänner.

Första dagen sen lördags jag kan agera som en människa. Dock på grund av höga doser alvedon just nu. Men vet ni vad, så länge jag orkar hiva mig fram så skiter jag i vad det är som får mig att orka.

Förra veckan var kul, hängde mycket hos bortreste Per. Fredagen blev utgång med många skratt och drinkar. Lördagen hade vi sparat oss till. Lördagen kom med stormsteg. Båda utmattade. Josephine var slut i kropp o själ men jag kände något annat konstigt. Visade sig bli ett helvette. Legat i princip hela tiden sen lördagskvällen pga av någon bakterie eller virus.

Efter att inte ha ätit på 2 dygn fick min mor mata mig för att jag inte skulle dö. Tur det. Sakta men säkert kom kraften tillbaka. Men istället nya besvär. Feber igår och huvudvärk idag. Allt är en enda röra. Tenta imorgon som kommer gå dåligt igen. Tack vare denna sjukdom och min efterblivna hjärna. Men jag har knappt kraft att känna mig ångerfull.

Denna helg blir lugn. Lördag i sällskap av två saknade kvinnor. kommer bli supermys. Fredag blir det att få håret fixat. Som jag längtat. Äntligen blir jag mig själv igen.

Nu har jag suttit i ca 30 min..dags o vila sig. puh.

/S

hej älskade.

Solen har visat sin bästa sida idag. samtliga i vårt avlånga land har känt sig lite mer lyckliga. lite mer tillfredsställda. jag blev påmind om att livet kan vara fint även när solen är som längst bort. mörker kan vara bra. det får oss att vilja hitta ljuset. vi anpassar oss alltid. säger dem.

jag gör min grej. typ varje dag. precis som jag känner. eller egentligen inte. gör det för att komma framåt. för att i framtiden slippa. tre tuffa år. en två tre. livet är serverat. ingenting är gratis. men utbildning är. det enda som jag måste betala är min tid. min tid och min hjärnas verksamhet. billigt är bäst. och jag tycker nog att det är en rätt bra deal.

även om det inte går så bra som jag önskat med skolan just nu. så försöker jag att inte stressa upp mig. eller låta det bli en känsla som jag trivs med. jag tänker en stund. tillåter mig ca 5 minuter per dag att känna mig lite misslyckad. resten av tiden kämpar jag. jag låter det inte ta mitt liv. jag låter bara det fina göra sig hemstadda hos mig. och trots att jag är så positiv så finns det ändå något slags tomrum.

jag fyller mitt lilla hål i hjärtat med saker jag tror kan få mig att glömma. att det ekar lite inombords. att jag på natten hoppas drömma om att hitta det som jag sökt efter.

jag tränar en del. bara för att kunna för en sekund känna mig lite finare. som människa och som person. tränar och trycker ned mig samtidigt. försöker sluta äta. för att bli så vacker som möjligt. äter en godis. måste träna hårdare. blivit besatt. hatar mig själv lite. samtidigt som jag älskar. hur kan man hata och älska på samma gång. har aldrig förstått hur. varför. när.

men nu förstår jag. det är inte jag som är skev,

det är världen..

/S