en frodig kvinna helt enkelt

Hej vänner,

Jag undrar vad som har hänt med mig själv de senaste dagarna. Jag har varit helt i obalans och trasig. Det har funnits flera orsaker till detta men jag undrar igentligen vad som är grunden i alltihopa. Jag vill förneka det och gärna påpeka att det kunde varit något annat. Men jag måste var ärlig mot er och inte minst mig själv.

Jag har låtit mig själv falla rakt ner i ett svart hål. Jag såg det komma, jag lät det komma. Jag bjöd in djävulen för en dans. Lät ögonbindeln placeras, räckte fram armarna för att fängslas med bojor, rev ut min personlighet. Här erbjöd jag allting och när fatet blivit tomt så undrade jag vad som hänt. Så fullständigt absurt när jag tänker på det. Vill kräkas när jag tänker på hur naiv jag varit. och ännu värre kommer det att bli. För ännu är jag inte färdig. Lite mer måste få fläckas ner innan man kan steget ut.

Men jag ska berätta för er mina älskade. Jag har alltid vetat. så ni vet. Men ibland försöker man glömma bort det man vet för att man hoppas att man ska bevisas motsatsen.

”NO REASON TO STAY, IS A GOOD REASON TO GO” 

word.

/S

Det är svårt att vara stark och hålla modet uppe när man hela tiden möts av uppförsbackar. När man ser hur orättvisa vissa saker kan vara. Jag har varit så oerhört glad och tacksam de senaste veckorna så det känns verkligen som att jag nu får betala tillbaka priset för det. Som om jag aldrig förtjänade att vara lycklig från början.

För det gör ont att vakna upp, att gå utanför dörren och att sova. Allting är så svårt och fyller mig med sånt obehag. lusten är som bortblåst ur min kropp och varje andetag är ett tungt sådant.

Hör hur ni pratar med mig men ljudet av era röster ekar i mina öron. Allting samlas upp av trumhinnan men studsar sedan ut.

Betalningsmedel fungerar inte. Skulden blir bara mera massiv om du försöker. Ta mina pengar. Ta allt ni hittar. Det går aldrig att betala sig lycklig. Det lovar jag er.

Jag har redan försökt,
Med allt.