Until im gone

Hemma efter tre veckor på resande fot. Skönast var att sova i sin egna säng och packa upp alla kläder. Jobbigast var att möta tomheten. 

Jag är verkligen nöjd över allt just nu, jobbet, tärningen, måendet och livet. Men ibland så kommer den där saknaden från ingenstans. Från en tanke, från en bild eller från ingenting märkvärdigt. 

Ångrar aldrig mitt beslut men önskar att de hade blivit annorlunda. Det var så myclet jag tänkt och planerat, allt blev ett minne blott. Längtar någonstans till en annan plats och i en annan tid men vet också att jag måste släppa taget först.

Sinom tid kommer allt bli bra, jag blundar och ser att framtiden kommer att bli ljus.

/S

  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång