Time is here
Om trettio minuter lyfter planet. Det är första augusti om några sekunder och barnen i gate:n skriker som aldrig förr. Jag bara vet att detta kommer bli en jobbig jävla resa så är glad att jag har musik med mig så jag kan koppla bort omvärlden.
Kan inte riktigt förhålla mig till denna resa. Vad känner jag. Lycka och sorg på samma gång. Men här finns ingen återvändo så nu får man göra de bästa av situationen.
Jag kan inte hjälpa att ha mina tankar någon annanstans än här. Långt bort i ett annat land.
Men jag vet att när jag väl är hemma så har halva tiden gått. Det gör mig ändå lycklig på något vis.!
/S
No trackbacks yet.