One week
Hej älskade,
Fredag igen, var fyra dagar sen jag låg i sängen och gick sönder inombords. Grät tills jag inte längre orkade och somnade. Jag kan inte riktigt avgöra om jag var ledsen för själva avslutandet eller om de kunde bero på att det kändes så sorgligt att ett helt år av mitt liv hade passerat i ditt sällskap och ändå fick det sig en sådan törn. Kanske inte så oväntad men ändå smärtsam.
Jag kan inte heller avgöra om den var smärtsam för att allting fick sig ett slut eller för att jag förstod att min tid för delad lycka inte var kommen. Jag som hade längtat så.
Men det är just det.
Om man letar efter det så hittar man det aldrig.
Dagarna efter har varit bra men stressfyllda. Massor med småsaker som behöva styra upp.
Ibland då och då så möts jag av en bild på linsen som inte går att sudda ut hur mycket jag än har att göra. Ser bilden och känner hur mycket jag saknar. Hur mycket jag önskade att saker och ting varit annorlunda. Men så återgår jag till något positivt. Lättnaden. Friheten. Lyckan. Det var aldrig värt det.
Och imorgon lördag ska jag umgås med min finaste Josephine. Dricka vin och ha det bra. Ramla ut på stan och låta kvällen fånga oss. Precis så som förut.
Längtar redan. Och magkänslan säger att det kan bli en riktigt bra kväll.
Å den har aldrig fel!
/S
bysarvin 
No trackbacks yet.